Solen skiner över det mjuka konstgräset på City Gross Arena. IFK-truppen är igång igen efter semestern sedan ett par dagar, även om det är en ganska tunn trupp som tränar på grund av landslagsuppdrag och små skavanker.

Den här dagen får man dock lite förstärkning utifrån.

Alexander Fransson är hemma på semester och passar på att köra lite med sitt gamla lag.

Artikelbild

| ?Alexander Fransson tränar med IFK Norrköping under sommaren.

– Formen är okej i alla fall, även om det var ett tag sedan man spelade fotboll. Det blir mycket annat istället, egna löppass och gym, säger "Alle" när han slår sig ner på betongläktaren på ena långsidan – ett par stenkast från familjehemmet i Lindö.

Han har haft semester sedan säsongen avslutades i Schweiz (minus ett litet inhopp på landslagets uppladdning inför VM). På söndag åker han tillbaka för att inställa sig hos FC Basel igen.

Då drar en ny säsong igång.

– Nu ska jag tillbaka dit, sedan får vi se vad som händer. Om situationen har ändrats där eller inte. Vi får se när jag kommer dit och vad känslan är, säger Alexander Fransson som har två år kvar på kontraktet med toppklubben.

Artikelbild

| Alexander Fransson tränar med IFK Norrköping under sommaren.

Hans tid där började bra, men förra säsongen blev det si och så med speltiden. Därför var han utlånad till Lausanne under våren. Det var en ny och annan erfarenhet – även om det inte gick så bra för laget som åkte ur högsta serien.

– Det var bra till en början, sedan blev det mentalt jobbigt. Man kom till ett lag som inte var det bästa egentligen, jag tyckte själv när vi mött dem med Basel att de hade spelat väldigt bra fotboll men sedan vet jag inte vad som hände. Vi vann knappt en match, säger Fransson.

Ni var väl ganska många nya som kom in där under uppehållet?

– Jag vet inte hur många det var, fem–sex minst. Det är jobbigt också och tar tid för nya spelare att komma in. Precis som för mig, det tog ett tag att komma in i deras spelsätt och hur de ville använda mig.

Han fick i alla fall en del speltid och kunde lämna bänken han suttit mycket på i Basel.

– Det var hyggligt i alla fall. Skulle jag spelat varje match hade det varit kanon, men jag fick i alla fall spela mer än jag hade fått i Basel. Sedan var inte resultaten så bra och det blev inget bra avslut där tyvärr. Men det var lärorikt, innan var jag van att föra matcherna, från Norrköpingstiden och till Basel också. Från det till ett lag som fick gnugga och träna försvarsspel ...

Jag gissar att du ville bli utlånad också för att ge dig större chanser att komma med till VM, är du besviken att det ändå inte blev så?

– Det är klart att man kämpade för det och jag gick på lån också för att öka chanserna för det. Sedan hade jag väl kanske lite på känn att det skulle kunna bli att jag inte kom med också. Besviken och besviken ... det är man kanske lite, men man får tänka att jag fortfarande är ung och sikta på de kommande mästerskapen. Nu får jag stötta hemifrån soffan istället.

På vintern efter SM-guldet 2015 lämnade Alexander Fransson hemstaden för att ta chansen i proffslivet. Han har hunnit med att vinna två liga- och en cuptitel i sitt nya land. Samtidigt är 24-åringen i ett skede av karriären där han inte har någon större lust att sitta på en bänk utan att få spela.

Helst vill han att det ska lösa sig på bästa sätt i Basel.

Förstås.

– I den bästa av världar blir det så.

Hur mycket kontakt hade du med Basel när du var utlånad?

– Inte mycket egentligen. Vi snackade lite när vi mötte dem, annars inget personligt. Det är mer agenten som haft kontakt med dem.

Har det hänt mycket där under sommaren, de vann ju inte ligan i våras?

– Young Boys var bra den här säsongen, man såg ganska tidigt att de gick för det medan Basel hade en ny tränare, stor omsättning och en ny filosofi. Nästa säsong tror jag Basel vill vinna guld igen, det finns inga ursäkter. De tog in mycket nytt i vintras och plockade bort några gamla spelare också. De vill ha mer Basel-prägel på laget och lyfter upp många unga och plockar hem spelare för att få lite mer anknytning till stan.

Var kommer du in i det då?

– Det vet jag inte. Vi får se när jag kommer dit.

Med tanke på åren i IFK Norrköping som kröntes med ett guld är Alexander Fransson alltid en spelare som många vill ha tillbaka till klubben. IFK-ordföranden Peter Hunt sa så sent som för några veckor sedan att klubben är beredda direkt om de skulle få signaler från sina hemvändare att de vill tillbaka.

Mitt under intervjun får Alexander Fransson också någon pik från IFK-spelarna att han ska skriva på redan nu.

Hur långt bort är det då?

– Det vet jag inte. Helst vill man vara utomlands så länge som möjligt, men man ska inte stänga några dörrar heller.

Det är inget som är på gång?

– Nej, det är det väl inte. Det är några av spelarna som säger att jag ska komma hem. Det är lite så. Lite på skoj.

Det har varit ganska många spelare annars som varit ute och kommit hem och "mellanlandat" i allsvenskan för att försöka komma ut igen, är det en tanke för dig?

– Det är klart att man funderat i de banorna också, många som kommit hem gör det bra i allsvenskan och det är en bra liga. Men som sagt, man får se lite hur det kommer. Jag har sagt att den dagen jag kommer hem vill jag göra det för att stanna. Samtidigt är det svårt att säga med fotbollen. Man ska aldrig säga aldrig men så är målet nu.